Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Anmälan till nyhetsbrevet innebär godkännande av våra villkor.

Skuldsanering

skuldsanering

Skuldsanering kan fungera som en sista utväg för privatpersoner och företagare som idag inte ser någon möjlighet att kunna betala tillbaka sina skulder. Det kan handla om privatpersoner som har en mycket stor skuldbörda och en mycket liten betalningsförmåga eller enskilda näringsidkare som till följd av företagande har hamnat i betydande ekonomiska svårigheter.

Vad är skuldsanering?

Skuldsanering kan bäst beskrivas som en process genom vilken den skuldsatte blir av med sina skulder genom att till Kronofogden betala ett fast belopp varje månad. Under de fem åren skuldsaneringen pågår ska den skuldsatte leva på existensminimum.

Hela processen kring skuldsanering sker sedan den 1 november 2016 i Kronofogdens regi. Det är till Kronofogden den skuldsatte ska ansöka och det är Kronofogden som sköter alla kontakter med borgenärerna.

Vem kan ansöka?

Att ha skulder av det större slaget och en begränsad betalningsförmåga via löneinkomster, bidrag, med mera, är inte tillräckliga skäl för att bli beviljad skuldsanering. För att en ansökan ska kunna beviljas krävs att situationen är prekär och att den sökande kan betraktas som livstidsgäldenär, det vill säga en person som saknar reella möjligheter att någonsin bli skuldfri.

I skuldsaneringslagen uttrycks detta på följande sätt (7 § Skuldsaneringslag (2016:675))

Skuldsanering får beviljas om gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och denna oförmåga med hänsyn till samtliga omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid (kvalificerad insolvens).

Ett annat rekvisit som ska vara uppfyllt är att den skuldsatte ska vara svensk medborgare och i övrigt ha de flesta av sina ”huvudsakliga intressen” i Sverige. Med detta menas till exempel att den sökande ska ha inkomst i landet eller äga en bostad på svensk mark.

Det finns också ett tredje rekvisit och det handlar om skälighet. Kronofogden ska bedöma hur den sökande har kommit att hamna i den nuvarande situationen och vad han eller hon har gjort för att få ordning på det prekära läget. I praktiken vill Kronofogden se att åtminstone en del av skulderna har uppkommit av händelser helt eller delvis utanför den skuldsattes kontroll samt att den skuldsatte visar en reell vilja att genomgå skuldsaneringsprocessen.

Vad innebär skuldsanering i praktiken?

Om Kronofogden godkänner ansökan kommer den skuldsatte först att få ett preliminärt besked. I detta återfinns en preliminär betalningsplan för de fem åren. Betalningsplanen bygger på de uppgifter om skulder som den sökande själv har lämnat. Vilka skulder det handlar om – snabblån, privatlån, obetalda fakturor, statliga avgifter, med mera – har ingen betydelse. Samtidigt kan det finnas fler skulder och under tiden som Kronofogden undersöker detta är betalningsplanen inte att anses som slutlig.

Notera: Vid samma tidpunkt som beslutet meddelas uppstår en betalningsanmärkning. Denna blir omedelbart synlig för alla kreditupplysningsföretag.

Den skuldsatte ska varje månad betala det beslutade beloppet till Kronofogden. Myndigheten svarar i sin tur för att betala de olika borgenärerna, såsom till exempel staten, fastighetsbolag, inkassobolag och kreditbolag. Den skuldsatte har rätt att behålla en del av sina inkomster för sin och eventuell familjs uppehälle (så kallat existensminimum).

Skulle betalningsplanen följas strikt över de fem åren kommer skulderna att betraktas som betalda och den skuldsatte är därigenom helt skuldfri.

Notera: Skuldsaneringen gäller de skulder som existerade vid Kronofogdens beslut (kända respektive okända spelar ingen roll). Skulder som uppstår efter datumet för beslutet ingår däremot inte.