Kontanter är ute – Swish är inne
I slutet av 00-talet var kontanter fortfarande det absolut vanligaste betalningsmedlet. Närmare 80% av alla köp genomfördes då med kontanter. Idag, tio år senare, gäller helt nya förutsättningar. Omkring 80% av alla köp görs idag med kort eller direktbetalningar med exempelvis Apple Pay eller Samsung Pay. Det finns faktiskt caféer och liknande som helt har slutat ta emot kontanter, och i april kunde SVT Nyheter meddela att en Coop-butik i Kalmar valt att endast ta emot kort i kassan.
Även när det gäller rena överföringar av pengar mellan privatpersoner är kontanterna på väg ut. Privatpersoner kan inte gärna betala varandra med kort, men det finns ett nytt alternativ som ständigt vinner mer och mer mark. Det handlar om Swish. Sex av tio svenskar använder idag den relativt nya tjänsten med jämna mellanrum.
Snabb utveckling för Swish
Med Swish kan privatpersoner betala och överföra pengar direkt i mobilen till både andra privatpersoner, företag och organisationer både i ”verkliga” livet och på nätet. Swish bygger på användning av en app som möjliggör direktöverföringar till konton hos de banker som deltar i samarbetet. Med Swish sätts alltså den vanliga fördröjningen på en bankdag vid överföring mellan olika banker helt ur spel.
När en betalning eller överföring ska göras behöver avsändaren inte knappa in något bankkontonummer eller liknande. Det enda som krävs är ett mobilnummer som är kopplat till Swish-kontot. Det underlättar exempelvis när man ska dela på en restaurangnota, köpa en begagnad pryl av en granne, betala tillbaka ett litet lån till en vän och så vidare. Att ha sitt bankkontonummer i huvudet är det inte många som har, men ingen glömmer sitt mobilnummer.
Enkelheten är antagligen den främsta anledningen till att Swish har vuxit så snabbt i popularitet och i princip helt manövrerat ut kontanter. Två år efter lanseringen 2012 var det, enligt siffror från Riksbanken, bara en av tio som använde appen minst en månad under året. Nu, 2018, visar siffrorna i stället att över 60% av svenskarna använder Swish minst en gång i månaden. Med stor sannolikhet kommer denna siffra att vara ännu högre nästa år.
Tillfälliga problem med Swish
Att så många förlitar sig helt på Swish (och på bankkort och kreditkort) kan vara problematiskt. Swish bygger ju på teknik, och även om systemet har en hög grad av driftssäkerhet finns alltid risken att något fallerar. Just driftsstopp på grund av tekniska problem är något som har inträffat flera gånger det senaste året. När ett sådant stopp sker finns ingen som helst möjlighet att göra överföringar vilket betyder att en betydande del av transaktionerna i vardagen inte kan genomföras.
Det senaste driftsstoppet inträffade den 15 maj då Swish låg nere i flera timmar. Även Nordea med flera storbanker har under våren drabbats av tekniska fel som har påverkat kundernas möjligheter att göra överföringar och betalningar. Visst är det smart att kunna göra snabba och enkla överföringar digitalt, men att helt räkna bort kontanternas betydelse kanske man inte ska göra.