Kim Eriksson

Gör en budget för att få bättre koll på ekonomin

Det har precis varit semester – något som gör att många upplever att plånboken ekar tomt. På grund av coronakrisen är det i år fler svenskar än vanligt som upplevt en ansträngd privatekonomi, och enligt en undersökning som Swedbank låtit göra är det så många som fyra av tio som säger att de har dragit lärdom av krisen och framöver kommer hantera sin ekonomi annorlunda.

Det har varit en tuff vår och sommar för många svenska hushåll och runtom i världen ser situationen relativt likartad ut. Plötsliga varsel, uppsägningar och permitteringar gör att många upplever stor otrygghet och har fått det svårare ekonomiskt. Krisen har dock också gjort att många hushåll har fått upp ögonen för hur viktigt det är med en sund ekonomi och därför vill få bättre koll.

Läs mer: Svagare ekonomi gör att fler tvingas låna till utgifter

Kvinna vid dator gör tummen upp

Buffert och budget – två kloka val

Att spara ihop till en buffert är alltid klokt. Man brukar säga att två månadslöner är en vettig buffert att ha lättillgängligt vid behov. På så sätt behöver man inte få panik om en större oförutsedd utgift skulle uppstå eller man plötsligt skulle få en lägre inkomst.

Att spara ihop till en buffert när ekonomin redan är tajt kan dock kännas som en utmaning. Det är i detta läge du behöver ta kontroll över din ekonomi och skapa en budget. På så vis får du stenkoll på var dina pengar tar vägen och blir mer uppmärksam på saker som ofta gör att pengarna bara ”rinner” iväg. Till exempel kaffe på språng, uteluncher på jobbet och fika med vännerna.

Naturligtvis skadar det inte att unna sig lite ibland, men om man unnar sig flera gånger i veckan tenderar det att tydligt märkas på saldot på bankkontot. Det är bland annat sådana småutgifter, som lätt blir stora, som man vill undvika genom att ha en budget.

Så gör du en budget

Det första du behöver göra när du lägger upp din budget är att kartlägga dina fasta inkomster och utgifter. Fasta inkomster är till exempel din lön, studiemedel, pension – sådant som är återkommande. Fasta utgifter är de räkningar du har varje månad.

När detta är gjort har du svart på vitt hur mycket pengar du har kvar att röra dig på. Om möjligt bör du eftersträva att sätta undan en del av dessa pengar varje månad till ett sparkonto. Det behöver inte vara mycket. Kom ihåg, många bäckar små gör en stor å.

De pengar du har kvar att röra dig på kan för enkelhetens skull delas upp i olika kategorier. Då kan du se hur mycket du maximalt har råd att lägga på varje utgiftspost. Det kan till exempel vara kategorier så som mat, nöjen, bensin, kläder och så vidare.

Om det är svårt att få det att gå ihop kan du istället dela upp dina utgifter i nödvändiga kostnader och icke-nödvändiga kostnader. Se om du kan reducera någon av de nödvändiga kostnaderna. Det går till exempel att förhandla om räntor på lån, byta försäkring, ställa av bilen och så vidare. De icke-nödvändiga kostnaderna får ses som en lyx som endast får förekomma i mån av plats.

Det som måste prioriteras är det nödvändiga kostnaderna och blir det utrymme över kan du välja att unna dig något.

Läs mer: Därför ska du inte nöja dig med ett nollräntekonto